Läsbloggen

Jag är i början av planeringen av mitt projektarbete som sakta börjar ta form i mitt huvud. Jag har under hela kursen upplevt bloggen som ett fantastiskt verktyg och väljer därför att skriva om bloggande. Eftersom jag skall bli 1-6 lärare kommer mitt projektarbete att rikta in sig på den åldersgruppen.

Jag har mött många barn och elever som finner läsning tråkig och onödig, som vid många tillfällen undviker att läsa. Dessa elever behövs fångas upp och få en möjlighet att omvärdera läsning. Detta, menar jag, kan ske via en blogg, en läsblogg. Läsbloggen kan fungera som en läsdagbok där eleverna redogör för vad som har hänt i det senaste kapitlet. Eleverna kan dessutom, när boken är färdigläst, sätta betyg på boken och välja att rekommendera den eller inte. Jag tror att detta kan bidra till en bättre läsupplevelse, dessutom kan man ta del av sina klasskamraters läsbloggar och därigenom få tips på andra böcker att läsa. Jag inser också att en del elever kan uppfatta läsbloggen som en börda, vilket inte är meningen. Det måste jag fundera mer på...!

Projektarbetet!

Jag har nu äntligen på ett ungefär förstått hur projektarbetet skall vara upplagt. Anledningen till det är att jag har tittat på de arbeten som har laddats upp av andra studenter. Jag tycker att projekten som laddats upp är bra och mycket inspirerande Jag undrar dock över en sak, hur skall man kunna utföra projektet mitt i sommaren? Hur gör ni?

Juridiken i Internetåldern

Juridiken är omfattande och lite snårig, menar jag. I filmen "Studentfilmen" talar man om allmänna handlingar och offentlighetsprincipen. Alla mina uppsatser och betyg är därmed offentliga, vilket är intressant att reflektera över. Offentlighetsprincipen är överhuvudtaget intressant att reflektera över, via offentlighetsprincipen kan man få mycket information. Jag är inte säker på vilket syfte det tjänar. Jag funderar över de skriftliga omdömen som eleverna får från och med årskurs 1, de är också offentliga. Varför det? Vad är syftet med att ett skriftligt omdöme för en sjuåring är offentligt?
Jag upplever att juridiken inte alltid tas på så stort allvar då det i många bloggar publiceras bilder utan att bloggaren uppger vem som har tagit bilden, målat etc. Naturligtvis är en del av bilderna tillåtna att använda men jag tror att många inte är det. Men hur lätt är det att veta om en bild är skyddad enligt upphovsrättslagen eller inte. Om man söker på bilder på exempelvis Google står det för det mesta om inte alltid att bilden kan vara skyddad av upphovsrättslagen, hur tar man reda på om den är det?

Jag undrar när man anger om den egna bilden eller texten skall skyddas av upphovsrätten eller inte? Om man laddar upp en bild i Flickr anger man det i samband med uppladdningen. Hur är det om man laddar upp en text på Google eller i en databas?

Informationssökning

Jag har inte direkt reflekterat över informationssökning tidigare. Jag har vid informationssökning sökt lite på måfå och då endast i sökmotorer och inte i databaser. Jag har många gånger funderat över det "brus" som man alltid tvingas sålla bort, vilket är tidskrävande och tråkigt. Jag drar därför slutsatsen att infomationssökning i databaser är mer effektivt.
Jag tycker dock att det verkar lite krångligt, men det kanske är innan man verkligen lär sig knepen för en effektiv sökning.

Enligt avsnittet om informationssökning är information på Internet inte tillförlitligt, man måste alltid vid användandet av information på nätet själv bepröva tillförlitligheten i dokumentet, vilket är ytterligare en anledning till att söka information i databaser i stället för på Internet.

Hur söker ni information? I sökmotorer på nätet eller i databaser?

Fusk och plagiat!

Detta ständiga gissel.... jag blir grymt stressad av referenser, citat, hänvisningar, årtal, upplagor osv. Jag blir också förvånad över hur fort man glömmer bort tillvägagångssätt av exempelvis referensskrivning. Vid varje uppsatstillfälle upplever jag att jag måste lära mig på nytt. Kanske bidrar de olika varianterna av referensskrivning, citatskrivning etc. till osäkerheten.

I filmen Akademisk frihet beskriver Göran Bexell plagiat på ett odramatiskt sätt, det handlar egentligen bara om att vara självständig. Man borde enligt Bexell ta till vara på möjligheten att faktiskt uttrycka egna åsikter och tankesätt. Jag har inte tänkt på det här sättet tidigare men jag tycker att det låter vettigt och jag vill från och med nu förändra mitt synsätt på referenser etc.

Huruvida det räcker med att "urkunda" elevernas dokument eller om det behövs något mer för att nå önskat resultat menar jag att det måste finnas en medvetenhet hos eleverna Eleverna måste vara medvetna om vad plagiat är och att det faktiskt inte är tillåtet. Med eleverna i årskurs 4 tränar vi mycket på att skriva om olika texter, eleverna får exempelvis en text om ett landskap som de sedan skall skriva om med egna ord. Jag menar att man skall ta tillfället i akt och förklara vad plagiat, källhänvisningar, citat osv. är. Jag tycker kanske inte att man skall kräva av en elev i årskurs 4 att denne skall kunna referera etc. på ett korrekt sätt men det skadar inte att eleverna tillhandahåller informationen, eller?

Mobiltelefonen

Det är så häftigt att man kan använda mobiltelefonen i undervisningen, det är så inspirerande. Voki- funktionen verkar bra, att det är gratis är ännu bättre. Funderar över Amulets som utvecklar metoder för att mobilen skall användas som ett pedagogiskt redskap. Enligt informationen om Amulets skall den nya tekniken integreras i det formella skolsystemet. Hur fungerar det om alla elever inte har en mobiltelefon? tas det för givet att alla har en mobil? Egentligen förutsätter väl all integrering av den nya tekniken i skolan att eleverna äger exempelvis en dator, mobiltelefon, bredband osv. Jag menar att detta är lite oroande då det finns en risk för att en del elever utesluts, vad är då alternativet? Skall man avstå från att använda mobilen i undervisningen om inte alla elever äger en mobil? Jag antar att man kan arbeta i grupp, där det inte krävs att alla har en egen mobil. Jag tror dock att det kan vara känsligt att alltid vara den som inte har en egen mobil.

Såg ett inslag i nyheterna för en tid sedan, eleverna använde då mobilen i matematikundervisningen. Lektionen tog plats ute i naturen där eleverna gick en runda samtidigt som de fick ett antal uppgifter på mobilen att lösa. Jag tycker att det verkar roligt att arbeta på det sättet och jag tror framförallt att eleverna tycker att det är roligt!

Har tagit ett foto på världens bästa Lea som jag vill publicera. Sitter i sommarstugan med nästan obefintlig mottagning och väntar på koden som gör det möjligt, vi får se om den dyker upp.

Interaktiva tavlor

Mina egna erfarenheter av Interaktiva tavlor är relativt begränsade. Jag har fått möjlighet att pröva Smartboard vid ett antal tillfällen, jag vill dock inte påstå att jag "kan" Smartboard men jag har ändå en förståelse för hur det fungerar. Jag upplever att skrivningen är lite problematisk då det är svårt att få skriften tydlig och snygg. På det sättet verkar eBeam utan projektor bra då skriften inte är kopplad till projektorn och därmed enklare att hantera. Jag menar att eBeam är bra då man ges möjligheten att arbeta med projektor eller utan projektor. Vid en lektion med mycket skrivning på tavlan är det kanske lämpligt att undvika projektorn.

Jag tycker egentligen inte att man kan jämföra vanliga tavlor med Interaktiva tavlor då möjligheterna med en Interaktiv tavla är så omfattande i jämförelse men en vanlig tavla.

Precis som grundskoleläraren nämner i filmen är eleverna mycket förtjusta i de Interaktiva tavlorna, den uppfattningen har jag också. De Interaktiva tavlorna fångar eleverna och uppmärksamheten ökar, vilket aldrig är fel.

Jag tycker också att möjligheten att surfa på nätet i helklass är toppen, då läraren och eleverna gemensamt kan ta del av ett informellt lärande.

PLE - Personliga lärmiljöer

Jag tycker att filmen Welcome to My PLE var mycket inspirerande och det verkar väldigt roligt att arbeta på det sättet som flickan beskriver i filmen. Flickan beskriver friheten hon känner när hon arbetar på detta sättet och hon talar även om hur arbetssättet medverkar till ansvarskännande. I skolan pratar man mycket om eget ansvar för sitt lärande, PLE är kanske ett sätt att verkligen praktisera detta.

Mina erfarenheter av peer-to-peer learning är omfattande då jag överlag använder mig av Google i mitt informationssökande. Nackdelar med personliga lärmiljöer och peer-to-peer learning är, menar jag, tillförlitligheten av informationen. Det är viktigt att kritiskt granska den information man finner vid tillägnandet av kunskap i personliga lärmiljöer, vilket kräver träning.

Lärarplattformer

Mina egna erfarenheter i egenskap av studerande gällande användandet av lärarplattformer är överlag positiva. Jag ser också möjligheten att använda mig av en lärarplattform gemensamt med mina elever, kanske med start i årskurs tre. Jag menar att det är positivt att eleverna får en möjlighet att vara medskapande. Att de dessutom kan ladda upp eget material på plattformen för andra elever att ta del av är ju toppen. Jag har tidigare skrivit om elevbloggande, det vill säga att eleverna har sin egen blogg där de skriver om exempelvis veckan som har gått etc. Jag antar att eventuella elevbloggar skulle kunna kopplas till en lärarplattform, vilket skulle bidra till en större tillgänglighet till elevbloggarna. Vidare nämner den amerikanska läraren i filmen på introduktionssidan att eleverna kan skriva prov direkt i lärarplattformen och därmed få snabb respons och möjlighet att göra testet igen. Jag menar att detta är en fantastisk funktion, det kanske dock inte är lämpligt att enbart använda sig av prov i lärarplattformen utan som ett komplement till andra prov. Den amerikanska läraren nämner också hur hon lägger upp material på plattformen som hon vill att eleverna skall ta del av innan lektionen, vilket jag tycker låter mycket bra. Jag tänker också att man som lärare kan lägga upp påminnelser om exempelvis kommande utflykter etc. Jag menar också att föräldrarna kan få tillgång till lärarplattformen, på så sätt kan de följa med i barnets skolgång, kanske även fylla i blanketter och annat som annars väldigt ofta glöms bort.